Att vända en klass – från oro till fokus (Steinberg)

Att vända en klass – Från oro till fokus

Sammanfattning av boken "Att vända en klass - från oro till fokus" (John Steinberg och Åsa Sourander. Gothia 2013. ISBN 9789172059245). Texten nedan är tagen ordagrant från från boken. 

Backa ett steg – blicka ut över helheten och försök förstå varför saker och ting är som de är. Vad händer i gruppen?

Det krävs otroligt många förmågor för att klara skolan med god trivsel och utmärkta resultat. Det är inte underligt att vi har ett system som många elever inte klarar. Det kräva otroliga förmågor att anpassa sig till rådande skolnormer, t.ex. förmåga att lyssna och sitta still, vänta på sin tur, göra sig hörd och sedd i gruppen, förmåga att ta personligt ansvar och initiativ, förmåga att anpassa sig till olika skolkamrater och olika vuxna, förmåga att motstå frestelser och mängder av saker som pockar på uppmärksamheten och istället vara väl fokuserad. (s. 14) Skolan har dessutom konkurrens och många ungdomar uppfattar skolan som ett störande moment i deras liv istället för vad den borde vara, d.v.s något av det viktigaste i deras liv (s. 12).

  • Att vara en god ledare, mentor behövs mer än någonsin (s.17)
  • Om man har en svår grupp, krävs det hårt arbete och ett stor engagemang för att vända den.

Principer som kommer att hjälpa läraren att vända gruppen.

  1. Gruppen går före individen Gemensamma: genomgångar, upplevelser, utmaningar, diskussioner, lärupplevelser (t.ex. lära samma titel på bok, skriva en text) m.m.
  2. Struktur och regler underlättar variation (s.32)
    Skapar kontroll i gruppen.
  3. Spelregler underlättar ordning – följ upp dessa medvetet, konsekvent och regelbundet ((s.34)
    Plats – var man utför en aktivitet
    Tid – när och hur länge man håller på
    Innehåll – vad det är man gör
    Metod – hur man gör det man ska göra
    Person – vem som har ansvar för vad i gruppen
  4. Grupparbeten, projektarbeten och andra ”moderna” arbetssätt kräver mer ledarskap och struktur än traditionell förmedlingspedagogik (s.38).
  5. Det man fokuserar på blir man bättre på (s.42).
  6. Bestäm ett fokus på ditt uppdrag och prioritera ditt engagemang (s.44)
  7. Definiera dig som ledare (s.47)
    T.ex. Är jag en person som man kan lita på? Ser jag mina styrkor? Kan jag min sak? Är jag själv stabil? Har jag en plan och struktur? Rättvis? Tycker jag om att vara med eleverna? Kan eleverna ”vila” hos mig eller är jag en person som de är rädd för?  
  8. Vinn elevernas förtroende (s.49)
  9. Ha minst tre normer som inte är förhandlingsbara – t.ex i det här klassrummet lyssnar vi på den som talar, alla har med sig material och kommer i tid.
  10. Använd hellre inflytande än makt (s.56)
  11. Prata öppet bland kollegor om hur ni bemöter era elever (s. 64)
  12. Formulera regler som talar om vad du vill istället för vad du inte vill (s.65)
  13. Var så konkret som möjligt när du ger instruktioner eller uppmanar till en handling (s.66)
  14. Kontrollera att du och dina elever har ”samma” bilder av vad som menas (s.67)
  15. Lyssna innan du ger en tillsägelse (s.73)
    -
    Analysera innan du agerar
    - Lyssna innan du ger en tillsägelse
    - Prata i enrum och be om hjälp
    - Visa tecken på att du vill eleven väl
    - Håll dig till sakfrågan
    - Diskutera lösningar och andra strategier
    - Följ upp
    - Informera föräldrar
  16. Samverkan med föräldrar är en förutsättning för att vända en grupp. Klargör ansvaret, be om hjälp och informera systematiskt (s.78)

    På föräldramötet kan man förmedla följande till föräldrarna:
    ”Detta tänker jag göra…”
    ”Detta hoppas jag att ni gör…””Jag ska följa upp på följande sätt…”Frågor att diskutera på ett utvecklingssamtal:
    • När fungerar det som bäst?
    • När är eleven mest konstruktiv i gruppen?
    • Vilka slags uppgifter klarar han eller hon bäst?
    • Vad händer under en positiv dag?
    • Vilka utmaningar har gått bra?
    • Vilken specifik förändring är lättast? Viktigast?
    • Vad är ett bra första steg som kan följas upp?
    • Vad är vi överens om?
    • Hur ska detta följas upp?
  17. Din filosofi och värdegrund ligger till grund för fungerande metoder (s.94)
  18. Leta efter det som fungerar (s.95)
  19. Uppmärksamma det som fungerar (s.96)
  20. Uppmärksamma även otraditionella styrkor (s. 101) Det är otroligt viktigt att eleven förstår att du ser deras styrkor. Särskilt de styrkor som inte kan belönas på ett traditionellt sätt (betyg), men som är bra för livet. Tex. Att vara en god och lojal kompis, att ha mod att säga ifrån.
  21. De flesta elever landar rätt en vacker dag, men kanske inte just nu, hos dig (s.102)
  22. Förbered dig väl (s.107)
  23. Hälsa ordentligt (s.111)
  24. Ta plats. Inta din scen (s. 112)
    - Tänk på din entré i rummet
    - Berätta med inlevelse och övertygelse
    - Skrivna instruktioner
    - Verbala instruktioner
    - Tydlig struktur och spelregler
    - kontrollera att alla har förstått
    - Övergången ”Varsågod att börja”
    - Vänta innan du går ut i gruppen (går du ut direkt främjar du ett osjälvständigt arbetssätt)
    - Lugnt tempo och lagom volym på den egna rösten förmedlar känsla av att du har kontroll.
    - Fokusera på arbete. Försök att ha en balans i relationsbyggandet och arbete.

  25. Fokusera på elevernas arbete (s.116)
  26. Runda av och sammanfatta när arbetspasset är slut (s.117)
    - Återkalla uppmärksamheten
    - Sammanfatta
    - Tacka
    - Pusta ut och reflektera (Vad har fungerat bra? Mindre bra? Vad kan göras bättre? Vad kan du påverka?)

  27. Börja med ditt eget ledarskap (s122)
  28. Var så stabil och pålitlig som möjligt (s123)
  29. Goda relationer är en förutsättning för allt ledarskap (s.132)
  30. Ställ ofta frågan till dig själv hur du kan få eleverna att frivilligt välja dig, ditt innehåll och dina strukturer (s.132)

    För att en elev ska följa dig behöver han eller hon känna följande:

    Min lärare vill mig väl och ser mina förtjänster och min potential. Min lärare står emot mina känslostormar och står kvar, oavsett vad som händer. Min lärare gillar måhända inte alltid mitt beteende eller sättet som jag agerar och säger ifrån på men, oavsett vad som händer, inger min lärare mig hopp om att det blir bättre nästa gång och att det finns hopp även om min framtid.


    Anknytning handlar om tillit till vuxna. ”Du vill följa och göra bra ifrån dig för en person som har nått fram till ditt hjärta” (Neufeld)

Ta hjälp av tre viktiga rutiner:

  1. Samla in (Bonjour-rutiner) – uppmärksamhet genom hälsning, se varandra i ögonen, nicka m.m. Skapa förutsättningar för en bra dag.
  2. Framtidsfokusera (Au revoir-rutiner) – I slutet av varje möte, lektion eller samtal, blicka framåt på ett positivt sätt mot nästa möte. ”När vi ses nästa gång ska vi…” Genom att blicka framåt knyter du gruppen och individen närmare dig och du inger trygghet att du finns där hela tiden.
  3. Överlämna (Ensemble-rutiner) – Eftersom en lärare blir vissa elevers (eller gruppers) skyddsängel är det naturligt att du hjälper dem i konflikter eller problemfyllda situationer som involverar andra lärare. Det är en din uppgift att informera andra lärare om när en elev fungerar som bäst.

Det är möjligen så att du är en av få skyddsänglar i elevernas liv och du behövs mer än du kanske inser. Stå kvar i stormvinden!