Conscientiametoden – för utveckling av psyko-soma-socio

Conscientiametoden - för utveckling av psyko-soma-socio

CONSCIENTIAMETODEN

Min första kontakt med Conscientiametoden var genom en föreläsning "Arbetsro i klassen" som Pertti Simula höll 14/10-2014. Jag blev genast intresserad av mer och tanken var att jag skulle gå en grundutbildning i Conscientiametoden på ett år med start 2015. Pga olika anledningar blev det istället så att jag fick gå med de studenter som gick sitt sista år (av en 3-årig påbyggnadsutbildning). Hösten 2015 och våren 2016 har vi träffats vid några veckoslut och utbildat oss på Conscientia i Enskede i Stockholm.  

Pertti Simula är upphovsman till Conscientiametoden och har skrivit boken "Känslornas handbok" (Notis 2015). Det som är skrivet nedan är utdrag från "Känslornas handbok" och kompendiet "Handbok i conscientiametoden". 

Ordet conscientia kommer från latinet och betyder medvetenhet. Metodens människosyn bygger till stor del från Sokrates tankar men liknande resonemang finner man även i andra kulturella sammanhang. Mer information finns på Conscientia.se

Människan är en helhet av "psyko-soma-socio":

  • Psykiska dimensionen; det intellektuella, känslomässiga och andliga.
  • Somatiska dimensionen; kroppen, den fysiska och fysiologiska aktiviteten.
  • Sociala dimensionen; relationer, studie- och arbetsorganisation och samhällsstrukturen.

Medvetenheten täcker följande aspekter:

  • Kontakt med det sunda inom sig, i andra och i livet, den universala etiska och estetiska medvetenheten.
  • Självkännedom - att vara medveten om sig själv i alltet, att känns sig själv, sina egna attityder, känslovanor och intentioner (sin vilja) och vara medveten om sina mänskliga rikedomar och hämningar.
  • Människokännedom - att vara förtrogen med sin bakgrund ("inte ryggsäck"), att känna sina närmaste som de är, sin mor och far, och att acceptera medvetenheten om deras brister, vilket innebär att man inte dömer dem.
  • Medvetenhet om sin omgivning och hur samhället fungerar i ekonomiskt, politiskt och socialt avseende och om dess sjukliga värderingar och orättvisa maktstrukturer.

Det som kallas omedvetenhet är ett resultat av att försöka tränga bort sin medvetenhet. Även om man anstränger sig att tränga bort medvetenheten, försvinner den inte- tvärtom, då aktiveras den. Då uppstår en kamp inom människan och hon agerar på ett destruktivt sätt även utåt.

För att förstå eleverna bättre och veta hur du som lärare ska tänka och handla i t.ex. konflikter, mobbing eller i andra samtal är det viktigt att plocka fram elevernas medvetenhet. Concsientiametodens grundtankar är en bra utgångspunkt och även stärka individens mänskliga rikedomar.

För att väcka elevernas medvetenhet och stärka medvetenheten om de mänskliga rikedomarna är det bra att hålla bekräftande samtal och även låta eleven dra egna slutsatser. Du erbjuder henne/honom en inre spegel. På detta sätt stärks individen och det är lättare för eleven att utvecklas.


Grundtankar 

  1. Vi har frihet att känna och tänka och begränsad frihet att handla. Frihet betyder ansvar och ansvar förutsätter frihet. Vi har total frihet att känna, vi är ansvariga för vårt sätt att känna. Vi behöver acceptera och respektera eget och andras sätt att känna (glädje, kärlek, rädsla, ilska, skam, sorg...)(Metafor: Jag är kapten på min egen skuta)
  2. Allt vad jag ser hos andra, finns i mig själv på något sätt. Det man allra minst vill se hos den andra, vill man inte heller se i sitt eget inre. I spända relationer kan man reflektera över sig själv istället för att uppleva endast den andra som bov. Din glädje väcker medvetenhet om glädjen i mig eller tvärtom, den kan väcka medvetenheten om sorgen i mig.(Metafor: Eftersom vi alla har mänskliga egenskaper, är vi varandras inre speglar)
    Konfucius (kinesisk filosof, 555-479 f.kr) uppmanade: "När du träffar en god människa, försök att imitera denna. När du ser en elak människa, reflektera över dig själv".
  3. Det som jag gör mot andra, gör jag mot mig själv i mitt inre. E god/ond handling uppstår ur en god/ond känslohandling.(Metafor: Vi uttrycker och avslöjar våra intentioner och känslor i vårt sätt att reagera och handla.)
  4. Människan är sin medvetenhet. Jag är medveten, alltså finns jag. När jag motarbetar medvetenheten förnekar jag mig själv.
    (Metafor: Kompassen leder oss i rätt riktning. Medvetenheten är vår inre kompass)
  5. Det onda kan endast botas med det goda. Ont kan inte botas med ont. Varje människa har rätt till och ett sunt behov av kärlek.(Metafor: Den bästa läkekonsten är kärleksfullt handlande. Kärlek är livets grundkänsla)
  6. Gemenskap förutsätter direkt demokrati. Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet, som förverkligas genom direkt demokrat. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre. (Metafor: Jämlikhet är direkt demokrati)

Mänskliga rikedomar

Varje människa har alla slag av mänskliga rikedomar (gåvor och talanger), brister och hämningar. De mänskliga rikedomarna är oberoende av människans ålder, etniska bakgrund, utbildning eller kultur. De finns i oss alla på olika sätt och i olika grad. Att vara medveten om dem är en av den psykiska hälsans hörnstenar.

  • Sinnesförmåga; förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna.
  • Minnesförmåga; förmåga att komma ihåg det förflutna.
  • Intuition; det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet. tron.
  • Kärlek; förmåga att känna det goda som värme, glädje, tacksamhet, entusiasm...
  • Ansvarskänsla, mod, initiativ; förmåga till handlingskraft.
  • Kreativitet; förmåga att fantisera, att skapa nytt.
  • Bedömningsförmåga; det sunda förnuftet.
  • Det etiska sinnet; ärlighet, rättvisa.
  • Det estetiska sinnet;  förmåga att känna skönhet.
  • Självdisciplin; förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor och impulser.
  • Inlärningsförmåga; förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och kunskaper.
  • Talanger; speciella individuella gåvor.
  • Fysiska förmågor; fysiska förmågor, skönhet och styrka.

Står för HÄLSA/BALANS/DET GODA

Människan upplever rikedomar när hon använder dem. Människan använder sina rikedomar utifrån sin inställning till livet (sina intentioner, attityder, värderingar).


Mänskliga hämningar - attityder som förvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter

  • Dålig känslomässig vana. Uppehåller ångest/rädsla/ilska. Ger näring till bitterhet och hat. Kan inte njuta av lugn och ro.
  • Censur. Flykt och kamp mot medvetenhet. Blir rädd/arg inför vetskap om egna fel. Skuldbelägger, fördömer andra och sig själv, moraliserar gärna. Uppehåller offerkänsla. Undviker, bortförklarar, ljuger m.m. Blir ofta sjuk. Reagerar mot den medvetenhet om sig själv som väcks fram genom den andres beteende (motstånd och identifikation).
  • Idealisering av sig själv och andra. Idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne), ställer stränga/gränslösa krav på sig själv (kontrollbegär). Upplever sig ha allt ansvar och all skuld. Upplever sig vara oersättlig. Idealiserar andra, ställer stränga/gränslösa krav på andra, lever i förväntningar.
  • Avundsjuka. Missunnsamhet, elakhet. Reagerar negativt på nya idéer och möjligheter. Förstorar och ältar/maler problem. Klagar och kritiserar allt. Koncentrerar uppmärksamheten på problem. Blir glad över andras misslyckanden. Saknar motivation och handlingskraft. Agerar girigt eller uppehåller missnöje. Förstör och agerar elakt/aggressivt.
  • Projektion. Upplever sina förnekande avsikter hos andra. Är ofta rädd och misstänksam. Upplever andra som hot.
  • Inversion (upp-och-nervärderingar). Anser att arbeta/studera är dumt och lättja/förstörande är smart. Upplever kärlek/goda känslor som fara/skam.
  • Egocentricitet. Alla dessa inre handlingssätt förutsätter egocentricitet.

Står för SJUKDOM/NEUROS/DET ONDA