Coachande samtal

COACHNING

Källa: allt nedan är utdrag från Anna-Karin Arenius bok, Coachning - ett verktyg för skolan (EO Grafiska AB 2011).

Coachning handlar om att frigöra en persons potential. Den kan också beskrivas som en metod och ett förhållningssätt som syftar till att ta fram det bästa hos människor. Coachningen hjälper människor att få bättre kontakt med sin inneboende kunskap, sina värderingar, sin motivation och sina mål. På så sätt får individen hjälp att själv förändra sin situation (s. 9)

Coachningen (enligt Susan Gjerdes definition) är att:

  • Öppna för möjligheter
  • Främja det egna ansvaret
  • Öka motivationen och förpliktelsen
  • Ge stöd
  • Skapa resultat

Coachningens roll är inte att lösa problem eller att ge råd. Istället handlar det om att ge den coachade stöd och ge processen drivkraft (s. 9)

Den största och viktigaste uppgiften för skolan idag, enligt min mening, är att utveckla den löpande dialogen mellan pedagog och elev för att främja ett lärande i vardagen. Det gäller att bygga vidare på elevens starka sidor och att lära av misstagen. Framgång i skolarbetet förutsätter en ständig utvärdering och återkoppling av de handlingar och ansträngningar eleven gjort (s.19)

Det som skiljer det coachande samtalet från ett vanligt samtal är ändamålet. Istället för att förklara, informera eller underhålla är fokus ställt på hur eleven lärt sig och på dennes starka sidor, vilket utmynnar i ett lärande genom handling. Eleven lär sig på olika sätt och det gäller för eleven att bli medveten om sitt sätt att lära, sin egen lärstil. Metodiken för att nå fram till detta är ett förhållningssätt där elevens agenda står i centrum. Med agenda menas de områden som eleven vill utveckla och bolla i samtalet med pedagogen. Det är eleven som "äger" agendan. När du coachar elever handlar det mycket om att se individen som ansvarig för sina handlingar och göra denne medveten om detta. Genom att du som coachande pedagog lyssnar aktivt och ställer kraftfulla frågor, hjälper du eleven att se sitt problem/utvecklingsområde utifrån olika perspektiv. (...) Den inre motivationen växer och eleven känner att han eller hon arbetar mot ett mål av egen vilja och att inte för någon annan säger att man ska (s. 20).


Konsten att ställa kraftfulla frågor som leder samtalet framåt

Öppna frågor inbjuder till berättande - Öppna frågor inleds gärna med frågeorden när, var eller hur. Undvik ordet varför, det kan uppfattas som kritiskt och kan få den coachade att inta en försvarsställning (s.37)

Slutna frågor hämmar samtalet - Slutna frågor ger inte samma grund för följdfrågor och försvårar en fruktbar diskussion (s. 37)

Ledande frågor minskar förtroendet - Ledande frågor är frågor som tydligt leder den coachade dit coachen vill. Då utgår coachen inte från den coachades agenda och den coachades självtillit och förmågan att komma fram till en lösning får inte så stort utrymme. Det kan minska förtroendet mellan coachen och den coachade (s. 38)


Exempel på kraftfulla frågor

Frågor som hjälp vid målsättning (s. 38)

  • Hur vet du att du lyckats?
  • Vad är ett mål för dig?
  • Vad vill du uppnå?
  • Om du får drömma lite, hur skulle den drömmen se ut?
  • Hur vet någon annan att du uppnått målet/resultatet?

Frågor som hjälper den coachade att röja hinder eller förstå konsekvenser (s. 38)

  • På vilka sätt hindrar du dig själv?
  • Vad är svårigheten med det här?
  • Hur skulle det vara om inte hindret fanns?
  • Vad är det svåraste du kan göra?
  • Om du skulle be någon om hjälp, vad skulle du då fråga?
  • Vad är det värsta som kan hända?
  • Vad händer om du inte gör en förändring?
  • Vad leder resultatet till?
  • Vad behöver du först göra/ta reda på för att komma vidare?
  • Hur påverkar resultatet dig, på andra områden i livet?
  • Vad vinner du på att göra en förändring?
  • Hur hanterar du dina hinder?

Frågor som stimulerar till lösning (s. 38)

  • Hur behöver du jobba?
  • Hur kan du utföra uppgiften?
  • Vilka andra möjligheter har du?
  • Vad behöver du för att nå målet?
  • Vad säger din magkänsla?
  • Vad behöver du göra för att komma framåt?
  • Vad är din utmaning?
  • Vad är ditt första steg?

Frågor som följer upp tidigare erfarenheter (s. 39)

  • Vad blev resultatet?
  • Vad har du lärt av dina misstag?
  • Vad behöver du göra/lära för att gå vidare?
  • Hur kan du påminna dig om ditt mål?
  • Vad kunde du gjort annorlunda?
  • Vad har du lärt dig?

Om en elev eller kollega visar upp ett beteende som du inte förstår eller accepterar kan du fråga (s. 39)

  • Hur tänker du nu?
  • Vad menar du nu?
  • Vad fick dig att göra som du gjorde?
  • Hur kändes det efteråt och hur känns det nu?
  • Vad kunde du gjort annorlunda?
  • Vad kan du göra nästa gång du känner så här?

SMART - en metod för att sätta upp mål (s. 42)

Mål ger riktning och möjliggör återkoppling, vilket ökar motivationen. Det är nödvändigt att målen som sätts upp känns viktiga för den coachade och att de är realistiska. Bokstavskombinationen SMART hjälper dig att komma ihåg vad som är viktigt att tänka på vid målsättning och vid formulering av goda mål.

S = specifikt, tydligt formulerat
M = mätbart för att kunna utvärderas
A = accepterat av den coachade
R = realistiskt, det vill säga nåbart
T = tidsbestämt


Så kan målsättningen gå till (s. 43-44)

Börja med att definiera målet och skriv ner det. Målet bör vara formulerat med en positiv klang. Målsättningen brukar växa fram efter ett samtal om nuläge och önskeläge. Diskutera gärna utifrån SMART-metoden. För att värdera målet kan man använda sig av skalor.

Hur mycket vinner du på att nå målet?
Hur stor är vilja att nå målet?
Hur mycket är du villig att arbeta mot målet?

(Lite) 1     2     3     4     5     6     7     8     9     10 (Mycket)

Låt den coachade placera sig själv på skalan. Be sedan honom eller henne att förklara och motivera sitt läge: "Du har satt en 3:a på skalan, berätta om vad det är som gör att det blev just en 3:a". Diskutera vad som krävs för att hamna ett steg högre upp på skalan. Stötta och uppmuntra den coachade vilja att göra framsteg. Arbetet med målsättningen är ett viktigt inslag i coachningsprocessen, det hjälper den coachade att höja sin ambitionsnivå i resan mot högre mål.


Sju punkter för en lyckad coachprocess för pedagoger och elever (s. 49-50)

  • Etablera förtroende
  • Utmana att tänka i nya banor
  • Håll kollegans eller elevens agenda 
  • Uppmuntra den coachade till att anta utmaningar
  • Skapa ett klimat som stödjer handlande och lärande - Elever behöver få pröva och agera för att lära sig av det som fungerar och vända misstagen till lärande. Det är försöken som är betydelsefulla.
  • Ge relevant återkoppling - Syftar till att bekräfta den coachade och visa att han eller hon är på rätt väg. Den positiva återkopplingen ska vara relevant och verklighetsbaserad - du ska naturligtvis inte ge beröm bara för att du vill vara snäll.
  • Avsätt tid för självreflektion - Den coachade bör ta ansvar för att regelbundet på egen hand reflektera över sitt arbete för att öka sin medvetenhet och lära både av misslyckanden och framgångar. Det är viktigt att han eller hon lär sig se sina framsteg.

Studietrappan och studiehjulet (s. 51-56)

Modellerna är ett bra stöd i en planerad serie möten mellan coachen och den coachade.

Studietrappan - första mötet. Lära känna varandra och skapa en coachrelation. Förväntningar. Coachöverenskommelse skrivs. Då tydliggörs också agendan/utvecklingsområdet och elevens starka sidor och resurser uppmärksammas.

Trappsteg 1: Resurser
Identifieras de resurser eleven upplever sig ha. Coachen finns som ett stöd för att plocka fram de starka sidor eleven har inom sig. Det kan göras på många sätt, exempelvis med hjälp av en kortlek med bilder på olika egenskaper.

Trappsteg 2: Att välja utvecklingsområde - Studiehjulet
Studiehjulet hjälper eleven att bestämma sig för ett meningsfullt område att jobba med. Studiehjulet innehåller olika tårtbitar med utvecklingsområden, t.ex sömn och kost, min studieteknik, prestation under lektionerna, hemuppgifter, grupparbeten/projektarbeten, relationer/kompisar, studiestress, mitt engagemang för att lära osv. Fråga om ett område i taget eller låt eleven arbeta helt självständigt. Sedan är det dags att välja ett eller två områden som eleven vill utveckla. Bollen ligger till stor del hos eleven när det gäller att välja område. Vad du tycker att eleven "borde" välja har ingen betydelse.

Studietrappan - andra mötet. Eleven får beskriva önskningar och drömmar om utveckling. Dessa mynnar ut i övergripande mål.

Trappsteg 3: Önskeläge och målsättning
Här hjälper du eleven staka ut riktningen mot förändringen. När eleven har identifierat och valt utvecklingsområde samt beskrivit nuläge kan du ställa frågor om hur önskeläget ser ut. "Om du fick önska..." "Hur skulle det kännas?", "Vad skulle du göra?", "Hur vet du att du är där?" och "Vad skulle behöva hända för att vara där?" är frågor som du kan leda vidare. Sedan ska målen brytas ner i övergripande mål respektive delmål. Det övergripande målet är det slutgiltiga, högre målet dit eleven vill komma. Delmålen består av konkreta handlingar/händelser på vägen mot det övergripande målet. När det övergripande målet är satt kan man arbeta vidare med skalor där målet värderas utifrån hur mycket eleven har på att vinna på det och hur viktigt det är för honom eller henne att det uppfylls.

Trappsteg 4: Utforska hinder
De hinder vi upplever har ofta sitt ursprung i tidigare upplevelser som vi haft som barn eller vuxna. Vi bär på erfarenheter som har lett till negativa inre övertygelser som inte gynnar oss idag. Det är viktigt att eleven ges möjlighet att istället lyfta fram vad som bidrog till att något fungerade bra. Följande frågor kan lyfta samtalet framåt:

  • Leta efter de positiva tillfällena. När du har upplevt hinder så starkt eller kanske inte alls?
  • Berätta om hur det skulle vara om hindret inte fanns?
  • Vad är det värsta som kan hända?
  • Vad säger din inre röst till dig?

Trappsteg 5: Delmål
Delmålet, handlingen, är ett betydelsefullt steg i coachningsprocessen. Det handlar om att experimentera och pröva. Ge eleven kraftfulla frågor som öppnar för att delmål kan sättas upp, till exempel:

  • "Vad behöver du göra som första steg/andra steg? (delmål)
  • När behöver du göra det? När på dagen? Var?
  • Hur ska du utföra aktiviteten mot delmålet?
  • Hur vet du att du har nått ditt delmål?
  • När och hur ska du utvärdera hur det har gått?

Låt eleven sammanfatta efteråt med några enkla anteckningar i sin egen studietrappa eller i den tillhörande anteckningsboken. Föredrar ni att arbeta med delmål före hinder fungerar det också.

Studietrappan - tredje mötet. Handlar om handling och personlig reflektion. Innan dess har eleven funderat hemma över det utförda delmålet och antecknat hur det har varit att arbeta med det.

Trappsteg 6: Reflektera över handlingen - lärande
Eleven fångas upp för att utveckla det som gått bra och få honom eller henne att se sina framgångar och styrkor. Lyft fram i början av coachsamtalet vad som har gått bättre och bygg vidare på det. En nyckel kan vara att fråga: "Vad hände?" eller "Vad har blivit bättre?" för att få eleven att berätta om delmålet/handlingen. Att coacha elever handlar om att följa den naturliga lärprocessens tre steg: erfarenhet, reflektion och mening. En stunds reflektion av delmålet är därför ett värdefullt inslag för att medvetandegöra: "Vad har hänt? Vad kände jag? Vad lärde jag mig? Vad tar jag med mig? Då jämförs också händelser med tidigare erfarenheter och tillfälle ges att blicka framåt och se möjligheter i olika framtida situationer.

Studietrappan avslutas med att du och eleven tillsammans utvärderar vilka resurser eleven har använt för att få ett lyckat resultat. (...) Dessa så kallade framgångsfaktorer förstärker och medvetandegör resurser som positivt påverkat elevens förmåga att ta sig an utmaningen.

Framgångsfaktorer kan vara egenskaper som har varit en tillgång i arbetet mot målet, till exempel att eleven varit fokuserad, klok, nyfiken, överblickande, planerande, kreativ, envis, strävsam, säker och tålmodig.


To GROW-metoden (s.56-57)

To GROW är en metod som ger struktur åt coachningssamtalen.

T = Topic (ämne). Vad vill du prata om idag?
G = Goal (mål). Hur ser ditt mål ut? vad vill personen ta med sig från det här samtalet?
R = Reality (verklighet). Hur är läget just nu? Hur känns det nu? Berätta om en dag som speglar läget just nu.
O = Option (möjligheter). Vad kan du göra? Leta efter möjligheter till lösningar och uppmuntra till handling.
W = Will (vilja, att nå något). Vad vill du göra?

Sista steget är en sammanfattning där den coachade väljer det alternativ som han eller hon tycker bäst om. Sedan bestämmer den coachade vad som ska ske och när det ska ske. Efter att hela processen är genomförd, stanna upp och låt den coachade fundera på:

  • Hur har det gått? (återkoppling)
  • Vad har jag lärt mig? (reflektion)
  • Hur går jag vidare? (ny förståelse)