Definition samtal

Definition samtal

SAMTALET I FOKUS

Ett samtal är ett utbyte av information mellan två eller fler människor och innehåller två delar:

  • Lyssna
  • Tala, d.v.s ställa frågor och berätta.

Skapa möjlighet till berättande - grunder i samtal (Iwarsson "Samtal i skolan" 2014)

  1. Om att lyssna.
    Lyssnande som syftar till att förstå rymmer ofta frön till oanad förändring. Lyssnandet är en central dela av samtal men det är också en viktig faktor för lärande rent generellt. Lyssnandet är också en viktig ingrediens för att nå självkänsla. Det är genom samtal, lyssnande och formulerande, som barnet formar sig självt. (s.112-113)
  2. Som vi frågar...
    Att ställa frågor utgöt en grundbult, inte enbart för samtal utan också för utbildning och forskning. Man skulle kunna sammanfatta frågornas funktion i fyra punkter och där behöver vi ställa frågor på ett sätt som:
    • Underlättar för barnet att berätta. Vilket i förlängningen också fördjupar relationen och ökar vår möjlighet att möta och bemöta barnet på ett klokt sätt.
    • Skapar möjlighet för barnet att bredda sin bild av något. Det kan handla om ett begränsat arbetsområde eller om att barnet får en utökad bild av sig själva, sin situation eller andra personer.
    • Underlättar för barnet att se möjliga inre och yttre resurser.
    • Underlättar för barnet att få fatt i strimmor av mening och hopp kring det han eller hon håller på med, kring skolan och själva livet (s. 119)
  3. Olika sorters frågor.
  4. Öppna frågor.
    För att få barn att själva formulera sig kan det vara bra att ställa öppna frågor, alltså frågor som börjar med när, vad, vem, hur och var. Genom att ställa öppna frågor växer en berättelse fram som kan hjälpa både den vuxne och barnet att förstå. Om vi ställer många slutna och ledande frågor får samtal karaktär av en intervju snarare än ett samtal (s.123)
  5. Varför?
    Nära ovan nämna öppna frågor ligger frågan varför? I litteratur om frågeteknik står det ofta att man inte ska ställa frågor som börjar med just det ordet. Ett av argumenten är att frågor som inleds med "varför" kan kännas anklagande. Varför-frågorna ger också sken av att det existerar ett enkelt "därför" men så är det sällan. För att få svar på frågan "varför under samtalet är det ofta klokare att använda sig av frågor som:
    "Hur kommer det sig att..." och "vad är det som gör att..." (s. 124)
  6. Berätta, beskriva, förklara.
    Om vi uteslutande använder oss av frågor som börjar med när, var, hur, vem och vad är sannolikheten stor att vi snart känner oss som förhörsledare (...) snarare än vuxna som försöker lyssna och skapa förutsättningar för dialog. För att underlätta för barn att berätta är frågor som innehåller just ordet berätta samt orden beskriva och förklara (s.124)

  7. Information, tips och råd.
    Det är lätt att våra egna idéer, tips och råd sätter punkt för samtal och definierar hur vägen vidare ska se ut. Tips och råd är viktiga, men det kräver vaksamhet vad gäller takt och tanke. Idéer som formulerats av barnet har en helt annan potential än om samma idé presenterats av oss vuxna.
  8. Information med frågetecken.
    "Är det ok att jag berättar om några idéer som jag får?" "Jag har en idé som dyker upp i huvudet. Vill du höra?" (s. 127-129)
  9. Dåtid, nutid och framtid. 
    Vi kan ta hjälp av begreppen dåtid, nutid och framtid när vi ställer frågor. "Hur tänker du då" Hur känns det nu?" "Hur tror du att det kommer att kännas i morgon?" " Om tio år, när du ser tillbaka på det här, vad tror du att du kommer att känna inför allt då?" (s. 129)
  10. Hypotetiska frågor och resonemang.
    När vi befinner oss i samtal med barn och har en förhoppning om att tillsammans med barnet åstadkomma någon slags förändring eller utveckling, är det ofta till en hjälp att ställa frågor där barnet får föreställa sig hur det skulle vara att genomföra det man pratar om. Vilka för- och nackdelar finns? Vad skulle vara lätt och svårt? Vad skulle barnet behöva för att genomföra det ni pratat om? Nära besläktat med detta är hypotetiska frågor. Dessa kan hjälpa både vuxna och barn att hitta på möjliga alternativ och förbereda sig i tanken för olika konsekvenser. "Om du bestämde dig för att prova, vilket skulle det första lilla steget vara?". Om jag pratade med din mattelärare om att du inte förstår hennes genomgångar, hur tror du då hon skulle reagera?". "Hur skulle dina kompisar märka att du gjort en förändring?" Vad skulle mamma och pappa säga om de visste hur viktig skolan faktiskt är för dig?" "Vad måste vi tänka extra på i morgon när vi alla ska åka till Konserthuset?" (s.131)
  11. Frågor om resurser.
    En del i detta är externa resurser och möjligheter. Ofta kan man enas i det faktum att man vill barnets bästa och om det finns något litet vi kan samarbeta kring så är det mycket värt. Det är viktigt att vi med frågor undersöker vilka barnet har mest förtroende för i sin närhet, vilka som står barnet närmast. Vi kan undersöka hur man brukar ta sig igenom svårigheter i familjen och hur man brukar hjälpas åt för att möjliggöra det som krävs. Vem eller vilka kan stödja under processen och vem kan ge det nödvändiga modet för att pröva något nytt? Den andra delen av resursfrågorna riktar ljuset inåt, mot barnets inre resurser och förmågor (s. 132)."Vid vilka stunder går det lite bättre?" "Hur gjorde du för att orka med din upphämtning i matte förra året?" "Hur kan vi dra nytta av din koncentrationsförmåga när du sitter vid datorn, nu när du behöver fokusera på slöjden?" "Vad finns det vi kan lära oss av i dina tidigare försök?" (s. 133)